Solitudes 2009-2011

Foto: Peter Johnsson

Solitudes-konstruktioner Arbetet med Solitudes inleddes våren 2008 och består av en serie storskaliga platsspecifika verk av porslinsstavar och bomullssnören som undersöker relationen mellan konsthantverk och rum. De individuella installationerna kallar jag för konstruktioner. De är keramiska installationer som relaterar till arkitektur och scenografi och som, genom enkelheten i sin utformning, uttrycker materialets inneboende egenskaper. Konstruktionerna speglar såväl hantverksmässighet och fokus på detaljer som storskalighet och ett rumsligt förhållningssätt. Parametrarna är alltid de samma – porslinsstaven, snöret – men de rumsliga förutsättningarna skiftar och avgör därför hur det slutliga verket ser ut. I arbetet med det offentliga rummet strävar jag efter att frångå den traditionella konstnärliga gestaltningen – utsmyckningen – och istället arbeta med mer temporära, ibland interaktiva, gatukonstliknande projekt. I min konstnärliga process vill jag undersöka brytpunkten mellan det offentliga och det privata rummet, det fiktiva och det reella, det rationella och det emotionella. Var går gränsen mellan arkitektur och konstnärliga tillägg och kommentarer? Vad är underordnat respektive överordnat? Vilka premisser styr valet av uttryck och därmed det färdiga resultatet? En stor del av mitt arbete handlar om den interaktion som sker i offentliga rum och hur man som konstnär / konsthantverkare kan använda sig av den på ett medvetet sätt. Jag är intresserad av hur vi använder rum, hur vi agerar med rum, hur rummen styr vårt handlande och hur vi kan styra rummet. Konstnärliga tillägg i offentlig miljö kan vara både poetiska och praktiska. De kan fungera både som utsmyckning och som användbara bruksföremål och därigenom skapa utrymme för flera lager av verklighet – alternativa berättelser, små meddelanden till de som rör sig på platsen.